Hur många timmar är heltid
Hur många timmar arbetar du egentligen på en vecka? De flesta av oss svarar "40 timmar" utan att tveka. Men här kommer det knepiga: det är inte alltid 40 timmar du faktiskt jobbar varje vecka. Månaderna är olika långa. Helgdagarna faller på olika dagar. Och din månad kanske innehåller färre arbetsdagar än du tror.
Låt oss rensa ut vad heltid faktiskt betyder i Sverige, och varför siffran aldrig är helt densamma två månader i rad.
De grundläggande siffrorna så mycket arbetar du faktiskt
En heltidstjänst i Sverige motsvarar 40 timmar per vecka. Det är utgångspunkten för nästan alla anställda. På pappret blir det 2 080 timmar per år (40 timmar gånger 52 veckor). Enkelt, eller hur?
I verkligheten är siffran lägre. För år 2025 arbetar en heltidsanställd cirka 2 016 timmar fördelat på ungefär 249 arbetsdagar. Det betyder ungefär 8 timmar per dag. Skillnaden på 64 timmar försvinner för att helgdagar och semester tar sin plats i kalendern. (Ja, det är faktiskt runt en vecka som försvinner utan att du märker det.)
Tänk på det så här: du börjar aldrig året med alla 52 veckor tillgängliga. Några dagar är röda. Några använder du till semester. Det som återstår är de timmar du faktiskt kommer att jobba.
Varför förändras arbetstimmar från månad till månad
Inte en månad är den andra lik. Januari kan innehålla 20 arbetsdagar, februari ungefär lika många. Men mars kan ha 21. Det ger stora skillnader i totalt arbetad tid.
En månad med 20 arbetsdagar ger dig cirka 160 timmar arbete (20 dagar gånger 8 timmar). En månad med 23 arbetsdagar landar på ungefär 184 timmar. Det är nästan en hel veckas extra arbete bara för att månaden är utformad på ett visst sätt.
Varför händer detta? För att helger och röda dagar infaller på olika ställen varje år. En månad kan ha två helger som faller på vardagar. En annan månad kan ha tre. Därför blir januari ofta kortare än december, och juni kortare än maj. Helt orättvist när du tänker på det.
Röda dagar som stjäl dina arbetstimmar
2025 har Sverige många helgdagar. Nyårsdagen den 1 januari. Trettondedag jul den 6 januari. Långfredagen den 18 april. Första maj. Midsommardagen den 22 juni. Julen och dagen efter jul.
Varje gång en röd dag infaller på en vardag försvinner 8 timmar från din arbetstid den månaden. Om långfredagen infaller på en måndag tar det bort en hel arbetsdag. Under årens gång kan denna effekt bli märkbar du kanske inte tänker på det dagligen, men lönesumman påverkas.
Se på det på detta sätt: om du räknar med 2 080 timmar per år men minskar för röda dagar och semester, slutar du på ungefär 2 016 timmar. De röda dagarna slukar ungefär 64 timmar årligen. Det är drygt en vecka av ditt arbetsliv.
Inte alla arbetar 40 timmar vad säger ditt avtal
Här kommer en viktig punkt: inte alla arbetar 40 timmar per vecka. Vissa kollektivavtal bestämmer kortare arbetstid. Sjuksköterskor arbetar ofta 37,5 timmar. Lärare också, och många andra. Hos staten kan det vara 38,75 timmar.
Du måste kolla ditt eget anställningsavtal för att veta säkert. Logga in på din företagsportal eller fråga din chef. Det spelar roll vilken bransch du arbetar i och var du jobbar. En bank kan ha andra regler än en kommun, helt enkelt.
Om du arbetar 37,5 timmar per vecka blir årsräkningen cirka 1 950 timmar istället för 2 080. Det är skillnad. Kontrollera din lönespecifikation också där står ofta hur många timmar du förväntades arbeta.
Avslutning
Börja med att läsa ditt anställningsavtal. Det är inte tråkigt det är själva sanningen om din arbetstid. Nästa steg är att använda en kalender för att se var de röda dagarna faller 2025. Du kan planera semester runt dem för att få ut mer fritid utan att använda semesterdagar.
Om du är deltidsanställd räknar du annorlunda. Arbetar du 50 procent av heltid betyder det ungefär 20 timmar per vecka och 1 008 timmar per år. Dela bara allt med två.
Det viktigaste är att du förstår din egen situation. 40 timmar är utgångspunkten. Men dina exakta siffror beror på ditt avtal, de röda dagarna och hur du använder din semester. Nu vet du hur du räknar ut det.
