Rollistan i en helt vanlig familj

Min faster ringde nyss och berättade att hennes yngsta barn väigrar att diska. "Men du är ju köksservitören hemma!" sa hon. Då skrattade hennes son och sa att han aldrig accepterat den rollen han hade bara sagt ja för två veckor sedan.

Det där är familjen för dig. Vi tilldelar varandra roller utan att egentligen prata om det. Någon blir försörjaren, någon blir städaren, någon blir fredskeparen som fixar alla konflikter. Och rollerna sitter kvar till dess att någon säger stopp.

Men vad är det egentligen som händer hemma hos dig och din familj? Vem gör vad? Och varför blir det ibland så stressigt när alla förväntas spela sin roll?

Vad är en familj egentligen?

En familj i Sverige kan se väldigt olika ut. Det kan vara två föräldrar och deras barn som bor tillsammans. Det kan vara en mamma eller pappa som förstärker sitt barn själv. Det kan vara två mammor eller två pappar. Det kan vara en familj där en bonusmamma eller bonuspappa har kommit in i bilden.

Statistiken säger att en familj är människor som bor tillsammans. Men det viktiga är inte vad staten säger. Det viktiga är att familjer ser olika ut idag. Din familj är helt normal. Oavsett hur de är sammansatt.

Ungefär hälften av alla barn får uppleva en omvälvning när föräldrarna skiljs. Många växer upp med styvföräldrar eller halvsyskon. Några har två pappor eller två mammor. Andra bor varannan vecka på två ställen. Det finns ingen mall längre. Ingen normalfamilj som alla andra måste likna.

Vilka roller dyker upp i hemmet?

I nästan alla familjer finns det en del vanliga roller som återkommer. En person blir ofta försörjaren som tjänar pengarna. En annan blir hemmahotellet som passar huset och maten. Sedan finns det fredskeparen som lurar på konflikter innan de exploderaring (ja, jag vet att det är ett konstigt ord, men det är så det känns ibland).

Ibland finns det även playboyen den som gillar att ha kul och inte orkar med allt allvaret. Och naturligtvis finns det barnrollen. Det är inte bara ungarna som har den. Ibland är det en vuxen som aldrig helt blev vuxen.

Men här är grejen: rollerna blandas ofta. En förälder kan vara både försörjare och städare. En tonåring kan vara fredskepare på fredagar men rebel på måndagar. Rollerna skiftar när livet ändrar sig. Det är faktiskt så det ska vara.

Ta din egen familj. Vem lagar mat oftast? Vem hjälper till med läxorna? Vem ser till att kläderna blir tvättade? Dessa små uppgifter blir ofta till roller. Och många gånger märker vi inte ens att det blivit så.

När livet ändrar sig nya roller, nya utmaningar

En skilsmässa skriver om hela rollistan. Plötsligt är det en förälder ensam som måste vara både försörjare och hemmahotell. En ny partner kommer in i bilden och ska på något sätt passa in. Bonusbarn har sin egen mamma eller pappa någon annanstans.

Allt blir mer komplicerat. Och många familjer tror att det bara är de som går igenom detta. Men det är du inte. Ungefär var tredje barn i Sverige växer upp med en styvförälder någon gång. Det är inte onormalt. Det är bara ett annat sätt att vara familj på.

Samma sak händer när någon blir sjuk eller arbetslös. En förälder kanske börjar studera igen. Ett barn flyttar hemifrån. Plötsligt funkar rollerna inte längre. Du måste omförhandla allihop.

Det svåra är att folk ofta inte pratar om detta. De bara reagerar på förändringen istället för att diskutera den. Då blir det frustration. Då blir det konflikter. Då blir det hemkrig.

Så löser du konflikter utan att det blir krig hemma

Det första du kan göra är att faktiskt prata om rollerna. Du behöver inte ha ett formellt familjerådsmöte med anteckningar och dagordning. Bara prata en vanlig kväll. "Vad tror du att du gör mycket hemma?" En sådan fråga kan öppna många dörrar.

Det andra är att sätta gränser. Om du är försörjaren kan du inte även vara den enda som städar, lagar mat och tvätta kläder. Det funkar inte. Du blir utbränd. Då blir det konflikter. Då blir det elakt sagt saker man inte menar.

Det tredje är att dela arbetet. Lite mer rättvist. En gång i veckan kan någon annan laga mat. En gång i veckan kan tonåringen ta en större städuppgift. Små saker. Men de gör skillnad.

Forskning visar att familjer mår bättre när roller är tydliga och när alla vet vad de förväntas göra. Inte för att spöa genom utan för att det blir mindre misstag. Mindre frustration. Mindre bråk om det samma varje dag.

Om konflikterna blir för stora kan du även söka hjälp. Många kommuner erbjuder familjerådgivning. Det är inte för familjer i "stora problem". Det är för familjer som vill förstå varandra bättre.

Kanske var din pappa aldrig hemma när du växte upp. Då kan det kännas konstigt att dina barn förväntar sig att han hjälper till med läxorna. Det är värt att prata om. Din bakgrund formar hur du ser på roller. Andras bakgrund formar hur de ser på dem. Det är okej.

Och här är något viktigt: den perfekta rollfördelningen finns inte. Varje familj måste hitta sin egen väg. Det som funkar för din väninna kanske inte funkar för dig. Det som funkar nu kanske inte funkar om två år.

Det viktiga är att ni sätter er ner tillsammans ibland och säger: Hur mår vi egentligen? Fungerar det här? Behöver vi ändra något?

Du behöver inte lösa allt på en gång. Men små samtal bygger upp större förståelse. Din familj är inte perfekt. Ingen familj är det. Men din kan bli lite mindre stressad om ni pratar om vad var och en förväntas göra.

Börja helt enkelt. Nästa gång ni sitter tillsammans vid matsbordet, fråga: "Vad skulle göra det enklare för dig hemma?" Lyssna på svaret. Du kanske överraskas av vad du hör. Och kanske bara kanske börjar rollistan omskrivningen själv.