The House That Jack Built förklarat
Matt Dillon spelar Jack, en man som mördar människor och kallar de konst. Lars von Trier regisserade filmen 2018, och folk lämnade biografen i protest. Filmen följer Jack under tolv år medan han berättar om fem "incident" för en mystisk lyssnare vid namn Verge. Danmark, Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien och Tunisien producerade filmen tillsammans. Den väckte storm redan vid Cannes-festivalen. Många kritiker kallade den motbjudande, medan andra hyllade den som ett mästerverk. Fyra år senare diskuteras filmen fortfarande. Den ställer frågor som ingen riktigt vill svara på: Hur långt får konst gå?
En film som splittrade publiken på två
Jack beskriver fem mord som han ser som konstverk. Han samtalar med Verge, spelad av Bruno Ganz, om varje händelse. Filmen blandar in bilder av gamla kyrkor, klassisk musik och filosofiska tankar. Von Trier skapar kopplingar mellan kreativitet och ondska som känns obehagliga. Internationella versionen är 152 minuter lång, men svenska biografer visade en klippt version på 146 minuter. Vid premiären på Cannes lämnade över hundra personer salongen. Vissa kallade filmen briljant i sin hårdhet. Andra såg den som onödig provokation. Kvinnofientligheten i våldet skapade särskilt starka reaktioner (och det är lätt att förstå varför). Matt Dillons prestation hyllades trots kontroversen.
Lars von Triers stil och budskap bakom kontrollen
Von Trier ville testa gränser för konstnärlig frihet. Han hade gjort liknande saker i Antichrist och Nymphomaniac tidigare. Filmen speglar von Triers egna tankar om att vara missförstådd konstnär. Kritiker anklagade honom för att gå för långt med våldet mot kvinnor. Budgeten låg på 8,7 miljoner euro , men filmen tjänade bara 3,1 miljoner dollar globalt. Amerikanska biljettintäkter nådde knappt 258 000 dollar. Mainstream-publiken stannade hemma helt enkelt. Filmen fick dock kultstatus bland erfarna filmtittare. Du bör vara förberedd på grafiska scener om du väljer att se den. Von Trier ville provocera, och han lyckades.
Värt att se eller bäst att skippa?
Streamingtjänster visar sällan filmen på grund av innehållet. Specialiserade filmdistributörer kan ha den tillgänglig. Filmen passar dig som gillar utmanande konst och psykologiska djupdykningar. Känsliga personer bör absolut undvika den. Filmälskare måste se den för att förstå debatten om von Triers arbete. Mental förberedelse krävs innan visning. Läs recensioner först för att veta vad du går in i. Filmen representerar något större än sig själv. Den tvingar oss fundera över var gränsen går. Konst ska provocera men hur mycket smärta får den orsaka? Bilda din egen uppfattning. Se filmen om du vågar, eller läs om den om du inte gör det.
