Fysiska symtom vid stress och ångest
Har du någonsin känt hur ditt hjärta börjar slå fortare innan en tentamen? Eller kanske du får magknip när du tänker på en svår presentation? Det är stress. Det är också helt normalt. Vår kropp är utformad för att reagera på utmaningar, och ibland behöver den det. Men det finns en skillnad mellan stress som hjälper oss och stress som gör ont.
Positiv stress vi kallar det eustress kan faktiskt få oss att prestera bättre. Det är den energin som får oss att klara av stora uppgifter. Negativ stress däremot, eller distress, är när oron blir för mycket och håller på för länge. Den sliter på kroppen och sinnet (och det är inte roligt, kan jag säga).
Det finns många fysiska tecken på stress och ångest som många inte kopplar till själva stressen. Du kanske får huvudvärk eller blir trött utan grund. Din mage kanske börjar spela upp. Du kanske sover dåligt. Att förstå de här symtomen är viktigt. Det hjälper dig att känna igen stress innan den blir ett större problem. Och då kan du göra något åt det.
Hur kroppen reagerar på stress
Stress är kroppens sätt att svara på något som känns farligt eller krävande. Det kan vara något verkligt som höga krav i skolan eller något som bara känns hotande. Oavsett vad orsaken är, börjar kroppen genast göra samma sak varje gång.
När du blir stressad aktiveras något som kallas stresshormoner. Det viktigaste heter kortisol. Det hormonet får kroppen att gå i "kamp eller flykt"-läge. Ditt hjärta börjar slå snabbare. Din andning blir grundare. Musklerna spänns till. Blodet flödar från magen till musklerna så att du kan reagera snabbt.
Det här är faktiskt väldigt smart från evolutionens sida. För tusentals år sedan behövde människor denna reaktion för att överleva faror. En lejon närmade sig? Då var det bra att kroppen redan var beredd att springa eller försvara sig. Men idag är många av våra stressorer inte fysiska faror. Det är tentamina, deadlines och sociala situationer. Ändå reagerar kroppen på samma sätt.
Problemet uppstår när du är stressad ofta, eller under lång tid. Kroppen blir trött på att vara i detta läge. Det är som att springa långdistans utan att få pausa. Till slut orkar du inte längre.
De vanligaste fysiska symtomen
Huvudvärk är ett av de första symtomen många märker. När du blir stressad spänner nacken och huvudet sig. Det händer ofta utan att du tänker på det. Efter ett tag börjar det göra ont.
Muskelspänningar hänger ofta ihop med huvudvärken. Skuldror och nacke blir hårda och domna. Många märker att de står med uppdragen axlar utan att ens känna det. Stretching och massage hjälper tillfälligt, men spänningen kommer tillbaka om stressen inte försvinner.
Trötthet är ett snällt bedrägeri. Du är trött även om du sover. Det beror på att stress tär på energin. Kroppen använder mycket kraft för att hålla sig i läget "redo för fara". Även när du inte gör något fysisk ansträngning är du mentalt utmattad.
Magbesvär är också vanliga. Stress påverkar matsmältningen direkt. Du kanske får ont i magen, diarré eller förstoppning. Du kan också förlora aptiten helt. Något som kallas "magfjärilar" när man är nervös är också en stressreaktion.
Sömnsvårigheter är en av de värsta konsekvenserna. Stressen håller hjärnan igång även när du försöker sova. Du vaknar ofta eller ligger vaken länge innan du somnar. Dålig sömn gör sedan allt värre, för en utsliten kropp hanterar stress ännu sämre.
Svettning och darrningar är också direkt tecken på stress. Du kan svettas även om det är kallt, eller dina händer kan darra när du är nervös. Det beror på att stress ökar adrenalin i blodet.
Hjärtklappning känslan av att hjärtat slår fort eller oregelbundet skrämmer många. Det är normalt under stress, men det kan kännas fruktansvärt. Samma sak gäller andnöd, där du känner att du inte får tillräckligt med luft.
Hudproblem, immunförsvar och andra effekter
Om stress pågår länge kan det också synas på huden. Många får akne eller utslagen när de är stressade. Det händer för att stress påverkar hormonnivåerna och blodflödet till huden. Inflammation ökar också under stress, vilket gör hudproblem värre.
Immunförsvaret kroppens eget försvar mot sjukdomar blir svagare när du är stressad länge. Kortisol undertrycker immunförsvaret för att kroppen ska fokusera på att överleva stressen. Det betyder att du blir sjuk oftare. En liten förkylning tar längre tid att läka. Du kan också få återkommande infektioner.
Stress kan också göra dig överkänslig. Ljud som normalt inte stör dig blir plötsligt värre. Samma med ljus du kanske behöver ha mörkare eller skymtar för att det känns för starkt. Det beror på att ett stressad nervsystem är överaktiverat. Allt uppfattas intensivare än det egentligen är.
Långvarig stress kan också påverka minnet och koncentrationen. Det är svårare att fokusera, och du glömmer saker lättare. Det beror på att stressen påverkar delen av hjärnan som heter hippocampus, som är viktig för minnet.
Praktiska sätt att minska stress nu
Rörelse är det första verktyget. När du tränar frigörs kemikalier som heter endorfiner. De gör att du mår bättre. Du behöver inte gå på gymmet. En promenad på 20 minuter, cykling eller dans hemma räcker. Det viktigaste är att få kroppen att röra sig och pulsera upp lite.
Mindfulness och andningsövningar fungerar snabbt. Slut ögonen och andas långsamt in genom näsan under fyra sekunder. Håll sedan in luften i två sekunder. Andas ut långsamt genom munnen under sex sekunder. Gör det fem gånger. Du blir redan lugnare. Det skickar en signal till hjärnan att faran är över.
Sömn är kungen av alla läkningar. Försök sova mellan 7 och 9 timmar varje natt. Utan bra sömn kan du inte hantera stress. Skapa en rutin: samma sovtid varje kväll, ingen telefon i sängen, mörkt och svalt rum. Bra sömn gör allt enklare (på riktigt).
Mat spelar också en roll. Undvik för mycket socker och kaffe när du är stressad de ökar ångesten. Ät istället frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. En god frukost med protein hjälper dig att hålla fokus under dagen.
Ta pauser ofta. Gå iväg från skärmen var 30:e minut. Ställ dig upp, stretch eller gå en kort promenad. Små pauser är ofta bättre än en lång paus senare. Din hjärna behöver vila för att återhämta sig.
När du behöver söka hjälp
Om symtomen inte försvinner efter några veckor, eller om de blir värre, är det dags att tala med någon. Det är inte svaghet eller misslyckande. Det är att ta hand om sig själv.
En läkare kan kolla så att det inte är något fysiskt fel. Ibland kan sömnlöshet eller magbesvär komma från andra orsaker. En läkare kan också hänvisa dig till en psykolog eller terapeut om stress eller ångest är orsaken.
Psykologer och teraputer kan lära dig verktyg för att hantera stress bättre. De kan också hjälpa dig förstå vad som orsakar stressen. Ibland kan läkare förskriva medicin som hjälper, särskilt om ångesten är mycket stark eller om depression också är inblandad.
Det finns ingen skam i att söka hjälp. Det är faktiskt det smartaste du kan göra. Många framgångsrika människor jobbar med teraputer eller har använt medicin. Det betyder bara att du är smart nog att söka stöd.
Börja med din vanliga läkare. Berätta vad du känner och hur länge det har pågått. De hjälper dig vidare från där.
Stress och ångest är något många upplever, men det betyder inte att du måste bara acceptera det. Du kan göra något åt det. Börja idag med något litet kanske en 10-minuters promenad, eller några djupa andningar. Märkbar skillnad kommer inte på en dag, men dag efter dag lägger det till sig.
Min fråga till dig: Vad är det största stressfaktorn i din vardag just nu? Skriv gärna i kommentarerna. Vi kan prata om det tillsammans, och ofta hjälper det att dela sina tankar.
